Min väg till T-banan
Förorten ja tack. Det är ju något speciellt med oss inflyttade Stockholmare. Blir besatta av att bo innanför tullarna. Såklart. Annars hade man ju lika gärna kunnat bo kvar i den hålan man kom ifrån.
Jag har svårt att se mig i city nuförtiden. Bara betong. Nej. Dit sneglar jag inte alls. Har snarare en längtan längre bort. Det viktiga är att det måste finnas ett T-banenät. Inte buss eller pendel. Jag vill enkelt kunna ta mig till jobbet och vill inte ha någon trestegsraket.
Idag blev det en liten omstrukturering. Regina Lund tog fel på dag för intervju så jag fick får snällt komma tillbaka 16:30 istället för 13 som vi bestämde. Det ger mig tid att gå hem och göra lasagne till mig och Sofie som kommer på middag i morgon.
Och så möte med Läkarmissionen ikväll, Vi reser snart till Tanzania för att göra film om barnmorskans viktiga roll på Nkinga sjukhuset. Livet. livet.