Middag. Lenita och Micaela. Och alla barn. Vi är nio stycken med deras totalt fem barn. Mysigt. Blev inte så sent, de minsta är fem år så då blir det inga sena nätter.
Och Lennox hade en kompis hemma som jag såklart inte skickar hem. Ibland, när han är hemma hos vänner så har det hänt att de ber honom gå hem när de ska äta middag. En vanlig vardag.
Eller ännu värre, att vänta på kompisens rum medan han äter. Hur ska vi lära barn att dela med sig när vi vuxna agerar så märkligt?
Jag tycker det är jättekonstigt. Fram med en tallrik såklart så länge det inte är planerad finmiddag en lördag kanske, fast nej. Hur kan man be någon gå hem? Tror det är väldigt svenskt.
Tror inte det händer på samma sätt hos utlandsfödda familjer. Där är alla välkomna, skit samma om det blir trång eller mindre mat. Säkert fördomsfullt och jag får väl massa skit nu men so will be it.
En skön söndag. I morgon ska jag ringa Mekonomen där min bil är och se vad det är för fel. Och så ska jag intervjua Janne Schaffer i Alvik kl 13: