Vi avhandlar det här med jämna mellanrum. Egentligen ska man väl tiga ihjäl det. För jag gör ändå som jag vill. Det fina med att vara en vuxen kvinna.
För man säger ju inte rakt ut vad man tycker om folk. Om de är fula, har fula kläder eller andra saker man inte gillar. Det lär man sig redan som barn.
Internet har däremot odlat troll som gömmer sig bakom tangentbord och kan spy galla lite till höger och vänster.
Den här kommentaren ovan, rätt klok och befogad. Någon vill veta hur jag ser ut innan behandling. Gott så, en relevant ställd fråga rent tekniskt.
Men sedan tappar man det. Går till lite fult personangrepp. Och även om det är lite inlindat i det något så när hyggliga, är det ändå ett personangrepp.
Jag klarar det. Om människor tycker jag är ful eller inte bekommer mig inte. Jag vet vem jag är och vad jag tycker om mitt utseende.
Men det kan finnas andra som tar illa vid sig av en sådan kommentar.
Och ja. Man får vara fåfäng. Man får vara både ful eller vacker eller mitt emellan, man får spruta hela ansiktet fullt med fillers eller operera brösten. Eller man får strunta i det och inte vara ett dugg intresserad ( fast det behöver man aldrig försvara)
Allt det där får man utan att behöva försvara eller förklara för någon.