Jag vurmar varmt för barns rättigheter. Det har jag alltid gjort och det grundar sig i mitt patos för rättvisa för den lilla människan, som oftast inte har någon röst. Sarah Sjögren har tidigare skrivit ”Lilla Nej boken” som jag läste för Lennox när han var liten. Vikten av att kunna säga nej, att respektera sin kropp och sina egna gränser.
Nu har Sarah släppt ”Lilla hemlis boken” som handlar om att behålla eller berätta en hemlighet för en vuxen, vilka hemlisar är bra och vilka är dåliga? För alla människor behöver en privat sfär. Frågan är bara om man som barn vet vilka som bör berättas och inte.
Viktigt och intressant att implementera tidigt. Mura in i ungarna. Vikten av av tycka att man själv ÄR viktig och bör respekteras i alla avseenden och då menar jag känslan av att accepteras precis för den man är. Att alla känslor är tillåtna, att kunna vila i det tror jag är viktigt att få med sig. Det här jävla tillrättaläggandet som jag hamnar i vill jag inte att Lennox ska dras med som vuxen.
Ikväll firar vi Sofie med bubbel.