Foto: Malin Bondeson
Sitter kvar på jobbet helt ensam. Klockan är 18.12 och jag ska gå och skriva. Lite är det som att ha två jobb. När jag slutat det ena tar det andra vid fast det skiljer inte så mycket, bara VAD jag skriver om. Är sugen på sushi men kan inte äta ute som förr, det funkar inte när man är ensamstående och har rätt mycket mindre pengar att röra sig med än förut.
Det är ingen fara. Det finns många som har det mycket svårare än mig förstås men det är baksidan av myntet. Mindre boende, mindre umgänge med vissa vänner, mindre pengar i plånboken, jag måste rätta munnen efter matsäcken rejält och det är också ett nytt sätt att leva på. Men hellre fattig som än lus för man kan inte leva någon annans liv. Punkt.
Och det är så värt det. Alla dagar i veckan.
Nu ska jag ta mina Lee jeans och förpassa rumpan till nästa plats.