Igår var det exkat två år sedan jag flyttade in i min lägenhet. Hur kunde det gå så fort, de här åren? Den ser inte alls ut som då. Har bytt ut hela stilen men tyvärr är jag densamma. Inga större förändringar utåt sett men den stora personliga resan syns ju inte på utsidan.
Det märks mer i vissa situationer där jag som yngre var mer…brydd. Under de här åren har jag blivit mer asocial. Det är både på gott och ont eftersom det nästan alltid är självvalt och då är ensamhet sällan smärtsamt.
Däremot märker jag att jag drar mig undan från folk. Jag orkar inte riktigt. Duckar för inbjudningar eller frågor om att ses. Jag vet inte om det har med åldern att göra.
Photo Philip McCann/Houzz
Eller att jag verkar kräva sådan stor återhämning hela tiden. Att leva med Threst var ju lite som att alltid köra nercabat. Middagar hela tiden, antingen hemma eller borta och det var ju förstås fantastiskt men såhär i backspegeln är det mer han, än jag. Nåja. Nyligen var ju Houzz hos mig, på nyårsafton och plåtade mitt hem.
LÄS OCKSÅ: Och här kom alla känslorna för två år sedan.
Lägger ut en liten bild här men tror de har första tjing att publisera på sajten. Älslar den här coola, vita skinnsoffan, svindyr dansk design som jag fick gratis av min fotograf Micke och hans fru Angelica. Ett jävla as att släpa upp för trapporna men att den har patina och är sliten tycker jag är just själva grejen.
Fredag: Soffa. En bra film, en katt på magen och Jonathan i den andra soffan.